Kompostering

Idag har cirka hälften av våra kolonister trädgårdstunna där komposteringen sker centralt, och vi vill öka andelen som komposterar helt eller delvis på sin egna lott. Att kunna tillvarata växtmaterial från trädgården är bra, men hur ska man då göra rent praktiskt? Det enklaste är att ha en så kallad “mög-hög” där du slänger årets bortrensade eller beskurna växtdelar i en hög, och låter den ligga – det är av denna hög du kommer starta din kompost. Detta är den aktiva högen, nästa år kommer den få förmultna i lugn och ro.  

1. Ha två eller flera högar eller fack bredvid varandra. En aktiv som fylls på efter hand (mög-högen). Och en där komposten multnar i lugn och ro.
2. Välj ett halvskuggigt läge, helst i lä så att komposten inte torkar. Genom markkontakt kan maskar och mikrober vandra upp samtidigt som komposten dräneras på överskottsvatten, vill du lägga plattor under kan du göra det, mikrolivet hittar ändå igenom.
3. Bottna med kvistar och grövre grenar så att luft kommer till (flisa gärna).
4. Varva med växtrester, barr och någon skopa jord då och då – det tillför mikroliv.
5. Rotogräs som tistlar och kvickrot läggs i mitten där temperaturen är högst. Annars är ett tips att de först får ligga och torka ut helt innan de slängs i komposten. Lägg aldrig delar från invasiva växter i komposten. 
6. Vattna om det blir torrt, vanligast på våren och under högsommaren, det kan behövas som solen ligger på eller om det blåst mycket. 
7. Ha gärna en hink med strössel som jord och barr intill, för att slänga över i rikligt lager om flugor surrar.
8. Det tar mellan ett halvt till två år att förvandla växtrester till mylla beroende på metod, väder och innehåll. I den isolerad kökskompsoten går det snabbast. Myllan använder du som livgivande trössel i hela trädgården och i krukor.
9. Släng inte i: köksavfall, det kan locka möss och gnagare, och kan dessutom vara för salt för att det ska bli bra i en kompost. 
10. Släng inte i: aska (för högt pH och kan anrika bland annat kadmium), kattsand, fröogräs, sjuka växter (exempelvis blad från krusbladssjuka växter), citrusskal (ofta svampbehandlade vilket förstör mikrolivet) och damm från dammsugarpåsen.

Gynna det viktiga mikrolivet, använd kompost som jordförbättringsmedel i odlingen. Naturskyddsföreningen har tagit fram en ritning på en praktisk och enkel-att-bygga kompost med igelkotts-ingång vilket kan passa bra på vårt koloniområde då här finns många igelkottar: